Jag är så stolt över mig själv när det kommer till min lilla blomma, en vit orkidé. Jag fick den i fjol till morsdag av Martin å Amanda den blommade jätte fint ganska länge då men sen var det slut och som alla mina tiotalas andra orkidéer genom åren så sattes den vackert lite åt sidan, vattnades som alla andra och varje gång jag skvätte på den tog jag en suck av besvikelse eftersom jag visste att jag aldrig kommer att få den att blomma på nytt igen. Alla orkidéer har liksom bara ett liv hemma hos mej, så har det alltid varit. Men. Nu hände det äntligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar